Den här frågelistan i Hälso- och sjukvård 1 för undersköterskor innehåller instuderingsfrågor om hälsa, friskfaktorer och riskfaktorer, hypotyreos, ALS, epilepsi, lungödem, smärta, illamående, oro och ångest, krisreaktioner, dokumentation enligt HSL, SoL och LSS samt kontroller av puls, blodtryck, andning och saturation. Materialet tar upp orsaker, symtom, undersökning, behandling, omvårdnad, normalvärden och medicinska begrepp som takykardi, bradykardi, hypertoni, hypotoni, apné, dyspné och ortopné.

Frågorna hjälper dig att repetera centrala begrepp, träna inför prov och få bättre förståelse för observationer, patientsäkerhet, bemötande, etiska principer och basala hygienrutiner i vård och omsorg.

Pröva dina kunskaper:
👉 Gör kunskapstestet här

1. Fråga: Vad är friskfaktorer och riskfaktorer?
Svar: Friskfaktorer är sådant som stärker hälsan. Riskfaktorer är sådant som ökar risken för ohälsa. Samma faktor kan ibland vara positiv för en person men negativ för en annan.

2. Fråga: Vad påverkar vår hälsa?
Svar: Hälsan påverkas av arv, miljö och livsstil. Gener kan påverka risken för sjukdom, men miljö och levnadsvanor spelar också stor roll. Motion, kost, återhämtning och vardagsvanor kan både stärka hälsan och minska risker.

3. Fråga: Vilka positiva effekter har motion och rörelse på hälsan?
Svar: Motion förbättrar blodcirkulationen, stärker muskler, skyddar skelett och leder, förbättrar balans och rörlighet och minskar risken för fall, hjärt-kärlsjukdom, typ 2-diabetes och metabol ohälsa. Rörelse kan också minska stress, förbättra sömn, minne och inlärning samt minska risken för depression och ångest.

4. Fråga: Vad är hypotyreos?
Svar: Hypotyreos är för låg ämnesomsättning som beror på brist på sköldkörtelhormonerna T3 och T4. Det gör att kroppens funktioner går långsammare.

5. Fråga: Vilka orsaker och riskfaktorer finns vid hypotyreos?
Svar: Vanligast är autoimmun sjukdom, särskilt Hashimotos. Andra orsaker kan vara skada på sköldkörteln p.g.a. inflammation, jodbrist (ovanligt i Sverige), tidigare operation av sköldkörteln, brist på TSH från hypofysen. Riskgrupper är kvinnor, medelålders och äldre samt personer med ärftlighet.

6. Fråga: Vilka symtom kan man se vid hypotyreos?
Svar: Symtom kan vara trötthet, frusenhet, nedstämdhet, koncentrationssvårigheter, viktuppgång, torr hud och hår, håravfall, förstoppning, låg puls, svullnad i ansiktet och runt ögon, heshet och långsamma rörelser.

7. Fråga: Hur undersöks hypotyreos?
Svar: Hypotyreos undersöks bland annat med blodprov som visar lågt T3 och T4 och ofta högt TSH, antikroppar vid autoimmun orsak.
Palpation av halsen
Finnålsbiopsi vid behov
Ultraljud och datortomografi
Spårjodundersökning

8. Fråga: Hur behandlas hypotyreos?
Svar: Behandlingen är oftast livslång med tillförsel av sköldkörtelhormon, regelbundna blodprov för dosjustering. Målet: normal ämnesomsättning.

9. Fråga: Vad är viktigt i omvårdnaden vid hypotyreos?
Svar: Det är viktigt att vara uppmärksam på symtom som trötthet, frusenhet, torr hud och viktuppgång, förstå att tröttheten inte går att sova bort (anpassa tempo och krav) och rapportera misstänkta symtom.

10. Fråga: Vad är ALS?
Svar: ALS är en allvarlig neurologisk sjukdom där motoriska nervceller i hjärnan och ryggmärgen bryts ner. Det leder till att musklerna försvagas och så småningom till förlamning.

11. Fråga: Vilka orsaker och former av ALS beskrivs?
Svar: Orsaken är inte helt känd men tros bero på en kombination av genetik och miljö.
Klassisk ALS börjar ofta i en arm, eller ett ben och sprider sig vidare. Tal, sväljning och andning påverkas så småningom.
Progressiv bulbär pares (PBP) börjar med tal- och sväljsvårigheter och senare utvecklas sjukdomen till klassisk ALS.
Progressiv spinal muskelatrofi (PSMA) har ofta långsammare förlopp och påverkar främst armar och ben. Tal och sväljning påverkas oftast inte.

12. Fråga: Vilka symtom kan man se vid ALS?
Svar: Tidiga symtom kan vara svaghet i hand eller fot och svårigheter att greppa saker, gå i trappor eller lyfta foten. Senare kan muskler förtvina, koordinationen bli sämre och tal, sväljning och andning påverkas (ökas trötthet).

13. Fråga: Hur undersöks ALS?
Svar: ALS undersöks med läkarundersökning, test av muskelstyrka och reflexer, EMG samt ibland görs även magnetkameraundersökning eller ryggvätskeprov.

14. Fråga: Hur behandlas ALS?
Svar: Det finns ingen botande behandling, men läkemedel kan bromsa sjukdomen och lindra symtom. Hjälpmedel kan underlätta vardagen.

15. Fråga: Vad är viktigt i omvårdnaden vid ALS?
Svar: Vård kan ges av ett ALS-team med flera yrkesgrupper:
Läkare
Kurator
Sjuksköterska
Fysioterapeut
Arbetsterapeut
Logoped
Dietist.
Personen kan behöva hjälp med träning, andningsövningar, kostråd, samtalsstöd och olika hjälpmedel.

16. Fråga: Vad är epilepsi?
Svar: Epilepsi är en sjukdom i hjärnan som orsakar återkommande anfall på grund av elektriska urladdningar i hjärnan. Anfallen kan påverka medvetande, rörelser och sinnesintryck.

17. Fråga: Vilka orsaker och utlösande faktorer finns vid epilepsi?
Svar: Orsaken är ofta okänd men kan vara hjärnskada, stroke, hjärntumör, förlossningsskador, infektion i hjärnan eller ärftlighet. Utlösande faktorer kan vara stress, sömnbrist, blinkande ljus, alkoholabstinens, hyperventilation, lågt blodsocker och feber.

18. Fråga: Vilka symtom och typer av anfall finns vid epilepsi?
Svar:
Partiella anfall
• Börjar i en del av hjärnan
• Medvetandet ofta bevarat
• Ryckningar, stelhet
• Aura (förvarning)
• Kan övergå i generellt anfall
Generella anfall
• Påverkar hela hjärnan
• Absenser (frånvaroattacker)
• Myokloniska ryckningar
• Tonisk-kloniska anfall (krampanfall med medvetslöshet)

Status epileptikus:
•Anfall > 5 minuter, eller flera anfall utan återhämtning -> Livshotande: Ring 112 omedelbart

19. Fråga: Hur ställs diagnosen epilepsi?
Svar: Diagnosen kräver oftast minst två anfall och bygger på sjukhistoria samt undersökningar som EEG och ibland MR eller CT.

20. Fråga: Hur behandlas epilepsi?
Svar: Vanligast är läkemedel mot epilepsi. I vissa fall kan operation göras.

21. Fråga: Vad är viktigt i omvårdnaden vid epilepsi och vad gör man vid ett anfall?
Svar: Man ska stanna hos personen, skydda mot skador, fria luftvägar, ge kramplösande läkemedel vid behov, lägg i stabilt sidoläge efter anfallet
•Sjukhus vid:
•Första anfallet
•Skador
•Status epileptikus

22. Fråga: När ska man ringa 112 vid epilepsi?
Svar: Om anfallet varar över fem minuter, om personen inte vaknar eller om det är första gången det händer. Status epileptikus är ett livshotande tillstånd där ett anfall varar mer än cirka fem minuter eller flera anfall kommer i rad.

23. Fråga: Vad är lungödem?
Svar: Lungödem är ett tillstånd där vätska läcker från blodet ut i lungorna. Det försämrar syreupptaget och kan vara livshotande om det inte behandlas.

24. Fråga: Vilka orsaker och utlösande faktorer finns vid lungödem?
Svar: Orsaker kan vara svikt i vänster hjärtkammare, att blodet stockas i lungkretsloppet och att vätska pressas ut i lungvävnaden.

25. Fråga: Vilka symtom och tecken ska observeras vid lungödem?
Svar: Symtom och tecken kan vara kraftig andnöd, rosslig andning, kallsvett och blekhet, snabb puls, ångest, rosa skummigt slem från munnen, hosta, trötthet.
Akut tillstånd – kräver omedelbar vård.

26. Fråga: Hur undersöks lungödem?
Svar: En undersökning som nämns är auskultation, alltså att läkaren lyssnar på lungorna.

27. Fråga: Hur behandlas lungödem?
Svar: Behandling som nämns är vätskedrivande läkemedel, syrgas.

28. Fråga: Vad är viktigt i omvårdnaden vid lungödem?
Svar:
Åtgärder vid misstanke: Man ska larma ambulans eller tillkalla sjuksköterska eller läkare, låta personen sitta upp, avbryta eventuell infusion, skapa lugn miljö, minska ångest, stanna hos personen och vid behov öppna fönster för frisk luft. Vitalparametrar som medvetande, puls, blodtryck, andningsfrekvens och saturation ska följas.

29. Fråga: Vad är smärta?
Svar: Smärta är en subjektiv, obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse. Den kan inte ifrågasättas och påverkar människan fysiskt, psykiskt och socialt.

30. Fråga: Vad är skillnaden mellan akut och kronisk smärta?
Svar: Akut smärta kommer plötsligt och ska alltid observeras och rapporteras. Viktigt att beskriva:
 • Var, när, hur
 • Om den flyttar sig
 • Vad som lindrar/förvärrar
Kronisk smärta är långvarig och kan ha både känd och okänd orsak. Ska alltid tas på allvar.

31. Fråga: Hur kan smärta visa sig och bedömas?
Svar:
Smärtupplevelse är individuell
Smärttröskel:
•Låg → smärta känns tidigt och starkt
•Hög → smärta känns senare.
Smärta kan kännas som till exempel molande, stickande, brännande eller skärande. Äldre kan ha otydlig smärta, och personer med demens, stroke eller funktionsnedsättning kan visa smärta genom oro, aggressivitet eller förvirring. Smärta bedöms bland annat med smärtskattning, till exempel VAS (Visuell Analog Skala).

32. Fråga: Hur kan smärta lindras utan läkemedel?
Svar: Personalen ska arbeta personcentrerat med vårdtagarens behov och önskemål i fokus. Smärta kan lindras genom att ta den på allvar, skapa lugn miljö, minska oro, ge taktil beröring, social distraktion, samtal, trygghet och uppmuntra rörelse.

33. Fråga: Vilka läkemedel kan användas mot smärta?
Svar: Mot smärta kan man använda paracetamol, NSAID och andra starkare läkemedel. Läkemedlen ordineras av läkare.

34. Fråga: Vilka orsaker till illamående nämns?
Svar: Illamående kan bero på mag-tarmproblem som förstoppning och tarmvred, påverkan på nervsystemet, läkemedel som morfin och antibiotika, viss kost samt psykiska faktorer som lukter och minnen.

35. Fråga: Hur kan illamående lindras?
Svar: Illamående kan lindras genom att undvika stark lukt och kryddad eller stekt mat, skapa lugn miljö och frisk luft, identifiera utlösande faktorer och använda läkemedel som kortison eller andra illamåendedämpande läkemedel.

36. Fråga: Vilka orsaker och symtom vid oro och ångest beskrivs?
Svar: Oro och ångest kan bero på rädsla för smärta, sjukdomens utveckling och existentiella frågor om liv och död. Symtom kan vara andnöd, hög puls, illamående, nedstämdhet och sorg.

37. Fråga: Hur kan oro och ångest lindras?
Svar: Det är viktigt att lyssna aktivt, ge tid, bekräfta känslor, vara närvarande och ibland använda metoder som taktil beröring eller musik. Lugnande läkemedel kan användas men kan ge trötthet och ökad fallrisk.

38. Fråga: Vad är en kris och vilka orsaker kan ligga bakom?
Svar: En kris är en förändring i livet som kan uppstå vid sjukdom, olycka eller svåra besked. Orsaker som nämns är kränkning, förlust, hot om förlust, förlorad kontroll, beroende av andra och förändrad livssituation.

39. Fråga: Vilka faser finns i en kris?
Svar: De fyra faserna är chockfas, reaktionsfas, bearbetningsfas och nyorienteringsfas.

40. Fråga: Hur bör man bemöta en person i olika krisfaser?
Svar: I chockfasen är det viktigt att lyssna, visa närhet och ge trygghet. I reaktionsfasen ska man lyssna, inte ta reaktioner personligt och låta känslor komma fram. I bearbetningsfasen behövs samtal, stöd och uppmuntran till framtidstänk. I nyorienteringsfasen ska man stötta, inspirera och uppmuntra nya mål.

41. Fråga: Vad är viktigt att tänka på vid krisreaktioner och coping?
Svar: Alla reagerar olika, faserna kan ta olika lång tid och de kan komma tillbaka vid försämring. Även närstående kan vara i kris. Copingstrategier kan vara problemfokuserade, meningsfokuserade eller känslofokuserade, och det är viktigt att respektera individens strategi.

42. Fråga: Vilka etiska principer i vården tas upp?
Svar: Människovärdesprincipen, behovs- och solidaritetsprincipen samt kostnadseffektivitetsprincipen.

43. Fråga: Vilka medicinetiska principer nämns?
Svar: Självbestämmande, rättvisa, att inte skada och att göra gott.

44. Fråga: Vad är den viktigaste skillnaden mellan dokumentation i HSL och i SoL/LSS?
Svar: I HSL dokumenterar man vård och behandling, till exempel hälsotillstånd, bedömningar, åtgärder och resultat. I SoL och LSS dokumenterar man i stället insatser, genomförande, stöd i vardagen och viktiga händelser i omsorgen.

45. Fråga: Vad kallas dokumentationen i HSL respektive i SoL/LSS?
Svar: I HSL handlar det oftast om patientjournal eller journalföring. I SoL och LSS handlar det om social dokumentation, till exempel dokumentation av genomförande av insatser.

46. Fråga: Vad är fokus och syfte med dokumentationen i HSL jämfört med i SoL/LSS?
Svar: I HSL är fokus på vårdbehov, medicinsk säkerhet, observationer, ordinationer och uppföljning. Syftet är att ge säker och god vård. I SoL och LSS är fokus på stöd, livssituation, självbestämmande, delaktighet och hur hjälpen fungerar i vardagen. Syftet är att visa vilka beslut som fattats, hur insatserna genomförs och vilket stöd personen behöver.

47. Fråga: Vad ska en undersköterska tänka på vid dokumentation i HSL respektive SoL/LSS?
Svar: I HSL ska man skriva det som är viktigt för vård, observationer och patientsäkerhet. I SoL och LSS ska man skriva det som är viktigt för stödets genomförande, personens behov, delaktighet och händelser som påverkar insatsen. Man ska inte blanda ihop medicinsk journal och social dokumentation.

48. Fråga: Vad ska man alltid göra vid alla observationer?
Svar: Man ska observera, rapportera, dokumentera, följa basala hygienrutiner och arbeta etiskt och respektfullt.

49. Fråga: Vad observeras vid pulskontroll?
Svar: Frekvens, rytm, fyllnad och spänning.

50. Fråga: Vad är normalvärdet för puls hos vuxna?
Svar: 60–100 slag per minut.

51. Fråga: Vad betyder takykardi och bradykardi?
Svar: Takykardi betyder över 100 slag per minut. Bradykardi betyder under 50 slag per minut.

52. Fråga: Vilka orsaker till avvikande puls nämns?
Svar: Takykardi kan bero på feber, infektion, blödning, oro och hjärtsjukdom. Bradykardi kan bero på förgiftning, retledningsrubbning eller att personen är idrottare.

53. Fråga: Hur tar man puls korrekt?
Svar: Pulsen kan palperas på handleden, a. radialis, eller på halsen, a. carotis. Man använder pek- och långfinger, aldrig tummen. Patienten ska vila 20 minuter före mätning.

54. Fråga: Vad observeras vid blodtryckskontroll?
Svar: Systoliskt tryck, alltså övertryck, och diastoliskt tryck, alltså undertryck.

55. Fråga: Vad är normala blodtrycksvärden hos vuxna?
Svar: Cirka 120/80 mmHg, och normalt under 140/90 mmHg.

56. Fråga: Vad betyder hypertoni, hypotoni och ortostatisk hypotoni?
Svar: Hypertoni betyder högt blodtryck. Hypotoni betyder lågt blodtryck och kan vara livshotande. Ortostatisk hypotoni betyder blodtrycksfall vid uppresning.

57. Fråga: Vad är viktigt att tänka på vid blodtrycksmätning?
Svar: Patienten ska vila 20 minuter innan mätning. Manschetten ska sitta på överarmen. Man ska inte mäta på arm med infart, piccline eller förlamad arm, och inte på arm hos bröstopererade kvinnor. Blodtrycket ska mätas i samma arm varje gång och man ska dokumentera vilken arm som används.

58. Fråga: Hur gör man en blodtrycksmätning?
Svar: Vid manuell mätning sätter man manschetten på överarmen, pumpar till cirka 180 mmHg och lyssnar med stetoskop efter pulsationers start och slut, sedan läser man av värdet på mätaren. Man kan också använda digital mätare.

59. Fråga: Vad observeras när man kontrollerar andning?
Svar: Frekvens, djup, rytm och ljud.

60. Fråga: Vad är normalvärdet för andning hos vuxna?
Svar: 12–20 andetag per minut.

61. Fråga: Vad betyder apné, dyspné och ortopné?
Svar: Apné betyder andningsuppehåll. Dyspné betyder andnöd. Ortopné betyder andnöd i liggande ställning.

62. Fråga: Vilka andra avvikelser i andningen nämns?
Svar: Hyperventilation, hypoventilation, Cheyne-Stokes, Kussmauls andning vid svår diabetesacidos, stridor och lungödem.

63. Fråga: Vad är normalt värde för saturation och hur mäts det?
Svar: Normalt värde för saturation är 96–100 procent. Saturation mäts med pulsoximeter.