Detta är en självständig studiehjälp för kursen Omvårdnad 1. Texten sammanfattar viktiga begrepp och teorier på lätt svenska genom frågor och svar. Materialet är inte kopplat till någon specifik lärobok.
Pröva dina kunskaper:
👉 Gör kunskapstestet här
Arbetsmiljö – grundläggande förståelse
1. Vad menas med arbetsmiljö?
Arbetsmiljö beskriver hur en person har det på sin arbetsplats och vilka förutsättningar som finns för att kunna utföra arbetet på ett säkert, hälsosamt och hållbart sätt. Den omfattar både fysiska förhållanden och psykosociala faktorer som påverkar trivsel, säkerhet och arbetsförmåga.
2. Vilka två huvuddelar består arbetsmiljön av?
Arbetsmiljön består av fysisk arbetsmiljö och psykosocial arbetsmiljö. Den fysiska delen rör lokaler, utrustning och kroppsliga belastningar, medan den psykosociala delen handlar om stress, arbetsbelastning, relationer, samarbete och hur arbetet organiseras.
3. Ge exempel på faktorer som ingår i den fysiska arbetsmiljön.
Den fysiska arbetsmiljön omfattar exempelvis ljudnivå, belysning, ergonomi, arbetstider, lokaler, hjälpmedel och teknisk utrustning. Inom vård och omsorg ingår även tunga lyft, arbetsställningar och risken för fysiska skador.
4. Ge exempel på faktorer som ingår i den psykosociala arbetsmiljön.
Den psykosociala arbetsmiljön kan omfatta arbetsbelastning, tidspress, stress, rutiner, ledarskap, stämning mellan kollegor, konflikter samt möjligheten att påverka arbetets upplägg och tempo.
5. Varför tjänar alla på att arbetsmiljön är bra?
En god arbetsmiljö leder till att personalen mår bättre, arbetar säkrare och orkar utföra sitt arbete med kvalitet. Det minskar risken för sjukskrivningar, olyckor och konflikter samt förbättrar vården och omsorgen för vårdtagarna.
6. Hur kan en dålig arbetsmiljö påverka personalens hälsa?
En dålig arbetsmiljö kan leda till stress, psykisk ohälsa, belastningsskador, trötthet och ökad smittrisk. Den kan även orsaka konflikter, kränkningar och långvariga sjukskrivningar som påverkar både individen och verksamheten.
7. Varför innebär arbete inom vård och omsorg ett särskilt ansvar?
Arbete inom vård och omsorg innebär ansvar för människor i utsatta situationer. Personalen möter vårdtagare i både glädje och sorg och ansvarar för deras säkerhet, hälsa, integritet och självbestämmande.
Friskfaktorer och riskfaktorer
8. Vad är en friskfaktor på en arbetsplats?
En friskfaktor är något som bidrar till att personalen håller sig frisk och mår bra i arbetet. Det kan handla om god gemenskap, tydliga rutiner, stöd från chef, trygghet och möjlighet till återhämtning.
9. Vad är en riskfaktor på en arbetsplats?
En riskfaktor är något som ökar risken för ohälsa, skador eller olyckor. Inom vård och omsorg kan det till exempel vara stress, smitta, hot och våld, tunga lyft eller oregelbundna arbetstider.
10. Ge exempel på friskfaktorer i arbetsmiljön.
Exempel på friskfaktorer är fungerande samarbete, tydlig kommunikation, möjlighet till raster, trygg arbetsledning, bra rutiner samt en arbetsmiljö där personalen känner sig respekterad och delaktig.
11. Ge exempel på riskfaktorer inom vård och omsorg.
Riskfaktorer inom vård och omsorg är bland annat hög arbetsbelastning, stress, oregelbundna arbetstider, risk för smitta, hot och våld samt kränkande särbehandling eller mobbning på arbetsplatsen.
12. Hur påverkar riskfaktorer personalens hälsa och säkerhet?
Riskfaktorer ökar risken för både fysiska och psykiska skador. De kan leda till stress, sjukdom, olyckor och minskad arbetsförmåga, vilket i sin tur påverkar säkerheten för både personal och vårdtagare.
Arbetsmiljölagen (AML)
13. Vad är syftet med arbetsmiljölagen?
Syftet med arbetsmiljölagen är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att skapa en god arbetsmiljö. Lagen ska skydda alla som arbetar i Sverige och bidra till säkra och hälsosamma arbetsförhållanden.
14. Vad menas med att arbetsmiljölagen är en ramlag?
Att arbetsmiljölagen är en ramlag betyder att den anger övergripande mål och riktlinjer. Detaljerna om hur arbetsmiljön ska utformas bestäms genom föreskrifter, allmänna råd och lokalt arbetsmiljöarbete.
15. Vad säger arbetsmiljölagen om arbetsgivarens ansvar?
Arbetsmiljölagen säger att arbetsgivaren ska vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall. Arbetsgivaren har huvudansvaret för att arbetsmiljön är säker och fungerande.
16. Vad säger arbetsmiljölagen om samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare?
Lagen betonar att arbetsgivare och arbetstagare ska samverka i arbetsmiljöarbetet. Det innebär att personalen ska involveras, ges möjlighet att påverka och delta aktivt i förbättring av arbetsmiljön.
17. När ska personlig skyddsutrustning användas enligt arbetsmiljölagen?
Personlig skyddsutrustning ska användas när risker för ohälsa eller olycksfall inte kan elimineras på annat sätt. Arbetsgivaren ansvarar för att skyddsutrustning finns och att personalen använder den.
18. Varför är arbetsmiljön särskilt komplicerad vid arbete i någons hem?
Arbete i någons hem är komplicerat eftersom arbetsplatsen samtidigt är vårdtagarens privata bostad. Det kan vara svårt att anpassa lokaler och utrustning samt tydliggöra arbetsgivaransvaret.
19. För vilka gäller arbetsmiljölagen vid arbete i hemmet?
Arbetsmiljölagen gäller för hemtjänstpersonal som arbetar i vårdtagarens hem. Arbetsgivaren har då ansvar för att arbetsmiljön är så säker som möjligt trots att arbetet sker i privat bostad.
20. Vilka regler gäller för personliga assistenter i stället för arbetsmiljölagen?
För personliga assistenter gäller Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om omvårdnadsarbete i enskilt hem (AFS 1990:18), eftersom arbetsmiljölagen inte fullt ut kan tillämpas i dessa situationer.
Arbetsmiljöverket
21. Vad är Arbetsmiljöverkets uppgift?
Arbetsmiljöverket är en statlig myndighet som ansvarar för att arbetsmiljölagen följs. De genomför inspektioner, tar fram föreskrifter och sprider information och statistik om arbetsmiljö.
22. Hur kontrollerar Arbetsmiljöverket att arbetsmiljölagen följs?
Arbetsmiljöverket kontrollerar arbetsplatser genom inspektioner och tillsyn. Vid brister kan de ställa krav på åtgärder och följa upp att arbetsgivaren förbättrar arbetsmiljön.
23. Vad är föreskrifter och allmänna råd?
Föreskrifter är bindande regler som arbetsgivare måste följa, medan allmänna råd ger vägledning om hur lagar och föreskrifter kan tillämpas i praktiken för att förbättra arbetsmiljön.
Arbetsgivarens ansvar
24. Vilket huvudansvar har arbetsgivaren för arbetsmiljön?
Arbetsgivaren har huvudansvaret för att arbetsmiljön är säker och hälsosam. Det innebär att regelbundet undersöka, bedöma och åtgärda risker för att förebygga ohälsa och olyckor.
25. Varför måste arbetsgivaren samarbeta med personalen i arbetsmiljöarbetet?
Samarbete är nödvändigt eftersom personalen har kunskap om sitt dagliga arbete. Genom samverkan kan risker upptäckas tidigare och åtgärder anpassas bättre till verkliga arbetsförhållanden.
26. Vilket särskilt ansvar har arbetsgivaren vid nattarbete inom vården?
Arbetsgivaren ansvarar för att personalen erbjuds läkarundersökning innan första nattarbetet. Detta är viktigt eftersom nattarbete kan påverka hälsan negativt och kräver särskild uppföljning.
27. Varför är läkarundersökning viktig före första nattarbetet?
Läkarundersökningen är viktig för att bedöma om nattarbete kan vara olämpligt av hälsoskäl. Nattarbete kan belasta kroppen och påverka sömn, återhämtning och allmän hälsa.
Arbetstagarens ansvar
28. Vilket ansvar har arbetstagaren för arbetsmiljön?
Arbetstagaren ska delta i arbetsmiljöarbetet, följa föreskrifter och instruktioner samt använda skyddsutrustning. Hen ska även arbeta på ett sätt som förebygger ohälsa och olyckor.
29. Vad ska en arbetstagare göra om något är fel i arbetsmiljön?
Om något är fel ska arbetstagaren rapportera det till chef eller skyddsombud. Att slå larm om risker är en viktig del av arbetsmiljöarbetet och bidrar till att förebygga skador.
30. Ge exempel på hur en arbetstagare kan förebygga arbetsskador.
Arbetstagaren kan förebygga skador genom att använda skyddsutrustning, arbeta ergonomiskt, ta hjälp vid tunga lyft, följa rutiner och rapportera risker eller tillbud i arbetsmiljön.
31. Varför är det viktigt att använda skyddsutrustning?
Skyddsutrustning minskar risken för skador och smitta när andra åtgärder inte räcker. Den skyddar personalen mot exempelvis blodsmitta, kemikalier eller fysiska skador i arbetet.
Skyddsombud och skyddskommitté
32. När ska ett skyddsombud utses?
Ett skyddsombud ska utses på arbetsplatser där minst fem arbetstagare regelbundet sysselsätts. Skyddsombudet representerar arbetstagarna i arbetsmiljöfrågor.
33. Vad är skyddsombudets uppgift?
Skyddsombudets uppgift är att bevaka arbetsmiljön, delta i arbetsmiljöarbetet och ställa krav på förbättringar. De företräder personalen gentemot arbetsgivaren.
34. Hur representerar skyddsombudet arbetstagarna?
Skyddsombudet samlar in synpunkter från kollegor, deltar i möten, skyddsronder och dialog med arbetsgivaren för att säkerställa en trygg och säker arbetsmiljö.
35. När ska en skyddskommitté finnas?
En skyddskommitté ska finnas på arbetsplatser där minst 50 arbetstagare regelbundet är anställda. Den är ett forum för gemensamt arbetsmiljöarbete.
36. Vilka ingår i skyddskommittén?
Skyddskommittén består av representanter för både arbetsgivare och arbetstagare. Tillsammans planerar och följer de upp arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen.
37. Vad ansvarar skyddskommittén för?
Skyddskommittén ansvarar för att planera, följa upp och förbättra arbetsmiljön samt planera rehabiliteringsinsatser vid arbetsskador eller sjukdom.
38. Vad är en skyddsrond?
En skyddsrond är en genomgång av arbetsmiljön där man systematiskt letar efter risker och brister i både fysisk och psykosocial arbetsmiljö.
39. Vilka deltar i en skyddsrond?
Vid en skyddsrond deltar arbetsgivare, chefer, skyddsombud och berörda arbetstagare för att gemensamt identifiera och åtgärda risker.
Ansvarsfördelning i arbetsmiljöarbetet
40. Vilket ansvar har Arbetsmiljöverket i arbetsmiljöarbetet?
Arbetsmiljöverket ansvarar för att leda och samordna arbetsmiljöarbetet på nationell nivå. Myndigheten kontrollerar att arbetsmiljölagen följs, genomför inspektioner, utfärdar föreskrifter och sprider information samt statistik om arbetsmiljö och arbetsskador.
41. Vilket ansvar har arbetsgivaren?
Arbetsgivaren ansvarar för att undersöka, bedöma och åtgärda risker i arbetsmiljön. Målet är att förebygga olyckor och ohälsa genom planerade åtgärder, uppföljning och ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete i verksamheten.
42. Vilket ansvar har chefen?
Chefen ansvarar för att leda, fördela och organisera arbetet så att medarbetarna kan utföra sina arbetsuppgifter på ett säkert sätt. Chefen ska se till att rutiner följs och att arbetsmiljöarbetet fungerar i praktiken.
43. Vilket ansvar har arbetstagaren?
Arbetstagaren har ansvar för sin egen arbetsmiljö genom att följa instruktioner, använda skyddsutrustning och utföra arbetet på rätt sätt. Arbetstagaren ska även rapportera risker och delta aktivt i arbetsmiljöarbetet.
44. Vilket ansvar har skyddsombudet?
Skyddsombudet är arbetstagarnas representant i arbetsmiljöarbetet. Uppgiften är att bevaka både den fysiska och psykosociala arbetsmiljön och se till att arbetsgivaren uppfyller kraven i arbetsmiljölagen.
Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM)
45. Vad betyder systematiskt arbetsmiljöarbete?
Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att arbetsmiljön kontinuerligt undersöks, risker identifieras, åtgärder genomförs och resultaten följs upp. Arbetet ska vara planerat och återkommande för att förebygga ohälsa och olyckor.
46. Vilka fyra steg ingår i SAM?
De fyra stegen i SAM är undersökning av arbetsmiljön, bedömning av risker, åtgärder för att minska risker samt uppföljning för att kontrollera att åtgärderna fungerar.
47. Hur kan arbetsmiljön undersökas i praktiken?
Arbetsmiljön kan undersökas genom skyddsronder, samtal på personalmöten och dialog med arbetstagare. Man granskar exempelvis ljud, ljus, ergonomi, arbetsbelastning, stress, våldsrisker och smittorisker.
48. Vad innebär riskbedömning?
Riskbedömning innebär att identifierade risker analyseras för att avgöra hur allvarliga de är. Man bedömer vilka risker som är farligast och vilka som måste åtgärdas först för att skydda personalens hälsa och säkerhet.
49. Varför är raster viktiga ur arbetsmiljösynpunkt?
Raster är viktiga eftersom de ger möjlighet till återhämtning. Om personal inte hinner ta raster ökar risken för stress, trötthet och ohälsa, vilket påverkar både arbetsmiljön och kvaliteten i vården.
50. Ge exempel på åtgärder som kan minska risker i arbetsmiljön.
Åtgärder kan vara att införa skyddsutrustning, ändra arbetsmetoder, skriva tydliga instruktioner, erbjuda utbildning eller organisera arbetet på ett sätt som minskar stress och belastning.
51. Varför är uppföljning en viktig del av SAM?
Uppföljning är viktig för att kontrollera att vidtagna åtgärder verkligen förbättrar arbetsmiljön. Utan uppföljning finns risk att problemen kvarstår eller återkommer trots genomförda insatser.
Risker i arbetsmiljön
52. Vilka typer av risker är vanliga inom vård och omsorg?
Vanliga risker inom vård och omsorg är konflikter, kränkande särbehandling, fysiska arbetsskador, stress, hot och våld, oregelbundna arbetstider samt risk för smittspridning.
53. När kan företagshälsovården behöva kopplas in?
Företagshälsovården kan kopplas in när arbetsplatsen behöver stöd i förebyggande arbete, vid konflikter, kränkningar, hot och våld eller när personal behöver rehabilitering efter sjukdom eller skada.
54. Vilken roll har företagshälsovården vid rehabilitering?
Företagshälsovården hjälper till att planera och genomföra rehabiliteringsinsatser för personal som blivit sjuk eller skadad, så att de kan återgå till arbetet på ett tryggt och hållbart sätt.
Konflikter
55. Vad är en konflikt på arbetsplatsen?
En konflikt uppstår när två eller flera personer inte längre kan samarbeta. Konflikter beror ofta på missförstånd, olika synsätt eller känslor av att vara hotad eller kränkt i arbetssituationen.
56. Vilka orsaker kan leda till konflikter?
Konflikter kan orsakas av stress, bristande kommunikation, olika värderingar, otydliga roller eller upplevelser av orättvis behandling. Pressade arbetssituationer ökar risken för konflikter.
57. Varför bör konflikter hanteras tidigt?
Konflikter bör hanteras tidigt eftersom de annars kan eskalera och utvecklas till kränkande särbehandling. Tidiga insatser minskar risken för långvariga problem och psykisk ohälsa.
58. Hur kan konflikter förebyggas?
Konflikter kan förebyggas genom att tolka andra positivt, visa respekt och försöka förstå andras perspektiv. Tydlig kommunikation och tid för dialog minskar risken för missförstånd.
59. Vem kan hjälpa till att lösa konflikter på arbetsplatsen?
Konflikter kan lösas av de berörda själva eller med hjälp av chef, skyddsombud eller företagshälsovården. Stöd utifrån kan vara viktigt om konflikten är svår att hantera.
Kränkande särbehandling och mobbning
60. Vad menas med kränkande särbehandling?
Kränkande särbehandling innebär att en person under en längre tid utsätts för handlingar som upplevs kränkande och som kan leda till ohälsa eller att personen ställs utanför arbetsplatsens gemenskap.
61. Vad är skillnaden mellan konflikt och kränkande särbehandling?
En konflikt är ofta tillfällig och kan lösas, medan kränkande särbehandling är systematisk och pågår över tid. Vid kränkande särbehandling är maktbalansen ofta ojämn.
62. Hur definieras kränkande särbehandling enligt Arbetsmiljöverket?
Arbetsmiljöverket definierar kränkande särbehandling som handlingar som riktas mot en eller flera arbetstagare på ett kränkande sätt och som kan leda till ohälsa eller utanförskap.
63. Ge exempel på orsaker till kränkande särbehandling.
Orsaker kan vara stress, otydligt ledarskap, svårigheter att påverka arbetssituationen, oklara mål och rutiner samt konkurrens eller avundsjuka mellan kollegor.
64. Hur kan kränkande särbehandling påverka den drabbade?
Den drabbade kan uppleva obehag, ensamhet och psykisk ohälsa. Kränkningar kan leda till långvariga sjukskrivningar och att personen hamnar utanför den sociala gemenskapen.
65. Vilket ansvar har arbetsgivaren vid kränkande särbehandling?
Arbetsgivaren ansvarar för att förebygga kränkningar och tydligt visa att sådant beteende inte accepteras. Vid misstanke ska arbetsgivaren agera snabbt och vidta åtgärder.
66. Vilka tidiga tecken kan tyda på kränkningar på arbetsplatsen?
Tidiga tecken kan vara små grupperingar, informella ledare, prat bakom ryggen, menande blickar eller att information undanhålls från en person.
67. Vart kan en drabbad person vända sig för stöd?
En drabbad person kan vända sig till chef, skyddsombud, fackförbund, företagshälsovård eller hälsocentral för stöd och hjälp vid kränkande särbehandling.
Diskriminering
68. Vad menas med diskriminering?
Diskriminering innebär att en person behandlas orättvist eller sämre än andra på grund av vissa skyddade egenskaper. Inom arbetslivet är diskriminering förbjuden och kan påverka både arbetsmiljön och den drabbades psykiska och fysiska hälsa.
69. Vilka diskrimineringsgrunder finns enligt lagen?
Diskrimineringsgrunderna är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder, enligt diskrimineringslagen.
70. Vad är direkt diskriminering?
Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan i en jämförbar situation, och att missgynnandet har samband med någon av diskrimineringsgrunderna.
71. Vilken roll har Diskrimineringsombudsmannen (DO)?
DO är en statlig myndighet som ser till att diskrimineringslagen följs. Myndigheten arbetar för lika rättigheter och en god arbetsmiljö där alla behandlas jämställt och respektfullt.
72. Varför är diskrimineringslagen viktig i arbetsmiljöarbetet?
Diskrimineringslagen är viktig eftersom den skyddar arbetstagare från orättvis behandling och bidrar till en trygg och inkluderande arbetsmiljö där alla har lika rättigheter och möjligheter.
Stress och otrygg arbetsmiljö
73. När blir stress skadlig?
Stress blir skadlig när den är långvarig och när kraven är större än den kontroll, det stöd och den återhämtning som finns. Då kan stressen leda till ohälsa och utmattning.
74. Vad menas med negativ stress?
Negativ stress är stress som belastar kroppen och psyket under längre tid. Den kan orsakas av högt arbetstempo, konflikter eller brist på återhämtning och kan leda till utmattningssyndrom.
75. Vilka fysiska och psykiska reaktioner kan stress ge?
Stress kan leda till ökad puls, högt blodtryck, snabbare andning, muskelspänningar och ökad infektionsrisk. Psykiskt kan den orsaka oro, trötthet, koncentrationssvårigheter och nedstämdhet.
76. Ge exempel på orsaker till arbetsrelaterad stress.
Arbetsrelaterad stress kan orsakas av hög arbetsbelastning, tidspress, konflikter, otrygg arbetsmiljö och brist på återhämtning mellan arbetspassen.
77. Hur kan man minska negativ stress i arbetslivet?
Negativ stress kan minskas genom återhämtning, rimliga krav, balans mellan arbete och vila samt genom stöd från kollegor och chef. Även fritid och socialt umgänge är viktiga faktorer.
Hot och våld
78. Varför kan hot och våld förekomma inom vård och omsorg?
Hot och våld kan förekomma eftersom personal arbetar nära vårdtagare som kan vara förvirrade, psykiskt sjuka, drogpåverkade eller känna sig rädda och utlämnade i vårdsituationer.
79. Hur kan hot och våld påverka personalens arbetsmiljö?
Hot och våld skapar otrygghet, rädsla och stress hos personalen. Det kan påverka arbetsmiljön negativt och leda till psykisk ohälsa och minskad trygghet i arbetet.
80. Varför kan vårdtagare uppleva rädsla eller hotfulla situationer?
Vårdtagare kan uppleva rädsla eftersom vård ofta sker nära kroppen och i den intima zonen. Förvirring, demens eller psykisk ohälsa kan förstärka känslan av hot.
81. Vilka åtgärder kan minska risken för hot och våld?
Åtgärder kan vara säkrare lokaler, larmanordningar, tydliga rutiner, utbildning i lågaffektivt bemötande samt god planering av arbetssituationer för att minska risker.
82. Varför är rapportering och dokumentation viktig vid hot och våld?
Rapportering och dokumentation gör det möjligt att förebygga framtida incidenter. Genom att dela information om risker kan arbetsplatsen anpassa rutiner och skydda personalen bättre.
83. Vad innebär lågaffektivt bemötande?
Lågaffektivt bemötande innebär att personalen agerar lugnt och kontrollerat i pressade situationer för att minska konflikter, stress och risken för hot eller våld.
Oregelbundna arbetstider och nattarbete
84. Vad menas med skiftarbete?
Skiftarbete innebär att arbeta på olika tider under dygnet, exempelvis dag, kväll och natt. Inom vård och omsorg är skiftarbete vanligt eftersom vård behövs dygnet runt.
85. Hur kan oregelbundna arbetstider påverka kroppen?
Oregelbundna arbetstider kan störa dygnsrytmen och påverka sömn, återhämtning och hälsa. Det kan leda till trötthet, stress och ökad risk för sjukdom.
86. Vad reglerar arbetstidslagen?
Arbetstidslagen reglerar hur mycket en arbetstagare får arbeta, samt regler kring arbetstid, nattarbete, vila och raster för att skydda hälsa och säkerhet.
87. Ge exempel på åtgärder för att minska ohälsa vid nattarbete.
Åtgärder kan vara anpassade scheman, möjlighet till återhämtning, fysisk aktivitet, bra kostvanor och en god sovmiljö under dagen för att minska belastningen på kroppen.
88. Varför är återhämtning viktig vid nattarbete?
Återhämtning är viktig för att kroppen ska kunna hantera belastningen från nattarbete. Brist på vila ökar risken för stress, sjukdom och nedsatt arbetsförmåga.
Belastningsskador och ergonomi
89. Vad är en belastningsskada?
En belastningsskada uppstår när kroppen utsätts för upprepade, tunga eller felaktiga rörelser under lång tid. Inom vård och omsorg är detta vanligt vid lyft och obekväma arbetsställningar.
90. Varför är belastningsskador vanliga inom vård och omsorg?
Belastningsskador är vanliga eftersom arbetet ofta innebär tunga lyft, förflyttningar av vårdtagare och arbete i begränsade utrymmen med ogynnsamma arbetsställningar.
91. Vad menas med att arbeta ergonomiskt?
Att arbeta ergonomiskt innebär att anpassa arbetet efter kroppens förutsättningar. Det handlar om rätt arbetsställning, användning av hjälpmedel och variation i arbetsuppgifter.
92. Hur kan belastningsskador förebyggas?
Belastningsskador kan förebyggas genom arbetsväxling, pauser, ergonomiska hjälpmedel och utbildning i rätt arbetsteknik samt genom att organisera arbetet bättre.
93. Ge exempel på hur belastningen kan minskas i arbetet.
Belastningen kan minskas genom att ändra arbetsställning ofta, ta korta pauser, stå upp vid behov och hålla arbetsredskap nära kroppen för att minska påfrestningen.
Smitta och hygien
94. Hur kan smitta spridas inom vård och omsorg?
Smitta kan spridas genom blod, kroppsvätskor, livsmedel eller via luften. Inom vård och omsorg finns risk vid hantering av smittat material och nära kontakt med vårdtagare.
95. Vilka kroppsvätskor kan innebära smittrisk?
Kroppsvätskor som urin, avföring, slem, upphostningar och blod kan innebära smittrisk och kräver noggranna hygienrutiner för att skydda personalen.
96. Ge exempel på smittor som personal kan drabbas av.
Personal kan drabbas av exempelvis vinterkräksjuka, hepatit, hiv eller hudproblem som eksem till följd av frekvent handtvätt och handsprit.
97. Varför är basala hygienrutiner viktiga?
Basala hygienrutiner är viktiga för att förebygga smitta och skydda både personal och vårdtagare. De minskar risken för spridning av infektioner i vårdmiljön.
98. Vilka hygienrutiner ska alltid följas?
Rutinerna inkluderar att undvika smycken, ha kortklippta naglar, använda skyddskläder och handskar, tvätta och desinfektera händer samt byta arbetskläder vid behov.
99. Varför är hudvård viktig för personalens skydd?
Hudvård är viktig eftersom sprickor och sår i huden ökar risken för att bakterier och smittämnen tar sig in i kroppen, särskilt vid frekvent handtvätt.
100. När ska arbetskläder bytas?
Arbetskläder ska bytas dagligen eller om de blir nedsmutsade för att minska risken för smittspridning och upprätthålla god hygien.
Stick- och skärskador
101. Varför är stick- och skärskador allvarliga?
Stick- och skärskador är allvarliga eftersom de kan leda till blodsmitta, exempelvis hepatit eller hiv. Skadorna skapar oro och kräver omedelbara åtgärder.
102. Vad ska du göra direkt vid stick- eller skärskada?
Du ska omedelbart skölja med vatten, tvätta med tvål, desinfektera med handsprit och rapportera händelsen till chef samt anmäla det som arbetsskada.
103. Varför ska händelsen rapporteras som arbetsskada?
Rapportering är viktig för uppföljning, stöd och förebyggande arbete. Den gör det möjligt att analysera risker och vidta åtgärder för att undvika liknande händelser.
104. Varför tas prover efter stick- eller skärskada?
Prover tas på både vårdtagare och personal för att kunna följa upp eventuell smitta och säkerställa att rätt medicinska åtgärder vidtas.
105. Vilken skyddsutrustning ska användas vid risk för blodsmitta?
Vid risk för blodsmitta ska handskar, skyddsförkläde, visir, munskydd och skyddsglasögon användas för att skydda personalen.
Lagar inom vård och omsorg – översikt
106. Vad är det gemensamma syftet med lagarna inom vård och omsorg?
Det gemensamma syftet är att skydda vårdtagarens integritet och självbestämmande samt att säkerställa en god, trygg och säker vård och omsorg.
107. Vad är skillnaden mellan ramlag och rättighetslag?
En ramlag anger övergripande riktlinjer, medan en rättighetslag tydligt fastställer vilka rättigheter en individ har. Verksamheten har mindre tolkningsutrymme i rättighetslagar.
108. Ge exempel på ramlagar inom vård och omsorg.
Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) är exempel på ramlagar som ger riktlinjer för hur vård och omsorg ska bedrivas.
109. Vad innebär frivillighet i vård och omsorg?
Frivillighet innebär att vård och insatser inte får ges mot personens vilja. Vårdtagaren måste samtycka till vården enligt lag.
110. När kan tvångsvård bli aktuell?
Tvångsvård kan bli aktuell när en person utgör fara för sig själv eller andra. Då används särskilda lagar som reglerar vård utan samtycke.
111. Ge exempel på lagar som reglerar tvångsvård.
Exempel på tvångslagar är lagen om vård av missbrukare (LVM) och lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT).
Sekretess och integritet
112. Vad innebär offentlighetsprincipen?
Offentlighetsprincipen innebär att handlingar hos myndigheter ska vara tillgängliga för allmänheten. Den bidrar till insyn och öppenhet i samhället.
113. Vilka undantag finns från offentlighetsprincipen?
Undantag gäller för handlingar som omfattas av sekretess, exempelvis patientjournaler och uppgifter om vårdtagarens personliga förhållanden.
114. Vad innebär tystnadsplikt?
Tystnadsplikt innebär att personal inte får lämna ut information om vårdtagarens hälsa eller personliga förhållanden till obehöriga, varken under eller efter anställning.
115. När kan sekretessen brytas?
Sekretessen kan brytas i särskilda fall, exempelvis vid misstanke om allvarliga brott eller när Inspektionen för vård och omsorg begär information.
116. Varför är integritet viktigt i dokumentation?
Integritet är viktig för att skydda vårdtagaren från onödig spridning av känslig information. Dokumentation ska vara relevant, korrekt och respektfull.
117. Vad får inte dokumenteras om vårdtagaren?
Information som inte är relevant för vården eller omsorgen ska inte dokumenteras. Endast uppgifter som behövs för trygg, säker och korrekt vård får skrivas.
118. Hur ska information om vårdtagare skyddas?
Information ska förvaras säkert och endast vara tillgänglig för behörig personal. Det är viktigt att förhindra obehörig åtkomst och spridning av uppgifter.
Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)
119. Vad är målet med hälso- och sjukvården enligt HSL?
Målet är en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde.
120. Vad menas med vård på lika villkor?
Vård på lika villkor innebär att alla har rätt till vård oavsett bakgrund, och att den med störst behov ska ges företräde till vården.
121. Vem ska ges företräde till vården?
Den person som har störst behov av hälso- och sjukvård ska ges företräde, enligt principen om behov och solidaritet.
122. Vad säger HSL om förebyggande arbete?
HSL anger att hälso- och sjukvården ska arbeta förebyggande för att minska risken för ohälsa och sjukdom i befolkningen.
123. Vilka krav ställs på en god vård enligt HSL?
God vård ska vara av god kvalitet, hygienisk, trygg, säker, respektfull mot självbestämmande, tillgänglig och bygga på goda kontakter mellan patient och personal.
Patientlagen och patientsäkerhet
124. Vad är syftet med patientlagen?
Syftet med patientlagen är att stärka vårdtagarens integritet, självbestämmande och delaktighet i vården samt möjligheten att välja vårdgivare och behandling.
125. Vilka rättigheter har vårdtagaren enligt patientlagen?
Vårdtagaren har rätt till information, delaktighet, val av vårdgivare och att samtycka till vård. Vården får inte ges mot personens vilja.
126. Vad innebär samtycke till vård?
Samtycke innebär att vårdtagaren godkänner vården efter att ha fått tillräcklig information. Utan samtycke får vård normalt inte ges.
127. Vad är syftet med patientsäkerhetslagen?
Patientsäkerhetslagen syftar till att skydda vårdtagaren från vårdskador genom förebyggande arbete, rapportering av risker och tydligt ansvar för personalen.
128. Vad är personalens ansvar enligt patientsäkerhetslagen?
Personal ska arbeta förebyggande, rapportera risker och skador samt utföra sina arbetsuppgifter på ett säkert sätt i samråd med vårdtagaren.
Lex Maria och Lex Sarah
129. Vad är Lex Maria?
Lex Maria är en bestämmelse i patientsäkerhetslagen som innebär att allvarliga vårdskador eller risker för vårdskador ska rapporteras och anmälas.
130. Varför infördes Lex Maria?
Lex Maria infördes efter en händelse på Maria sjukhus där patienter dog av felbehandling. Syftet är att förhindra att liknande händelser upprepas.
131. När ska en avvikelse rapporteras?
En avvikelse ska rapporteras när något avviker från det normala, exempelvis felbehandling eller risk för vårdskada, för att förbättra patientsäkerheten.
132. Vad är en avvikelserapport?
En avvikelserapport är en skriftlig rapport där vårdpersonalen dokumenterar händelser som avviker från rutiner och som kan påverka vårdtagarens säkerhet.
133. Vilken roll har IVO vid Lex Maria-anmälningar?
IVO tar emot anmälningar, granskar händelser och följer upp att arbetsgivaren vidtar nödvändiga åtgärder för att uppnå hög patientsäkerhet.
134. Vad är Lex Sarah?
Lex Sarah är en bestämmelse i socialtjänstlagen som innebär skyldighet att rapportera missförhållanden eller risk för missförhållanden inom socialtjänsten.
135. Vilka missförhållanden omfattas av Lex Sarah?
Missförhållanden kan vara olämpligt bemötande, vanvård, kränkningar eller andra risker som hotar vårdtagarens trygghet och säkerhet.
136. Vem är skyldig att anmäla enligt Lex Sarah?
All personal inom äldreomsorg och verksamheter för personer med funktionsnedsättning är skyldiga att rapportera missförhållanden till sin chef.
137. Vad händer efter en Lex Sarah-anmälan?
Chefen utreder händelsen och anmäler vidare till socialnämnden. Om missförhållanden konstateras ska ärendet även anmälas till IVO.
LSS – stöd till personer med funktionsnedsättning
138. Vad är syftet med LSS?
Syftet med LSS är att personer med funktionsnedsättning ska få stöd för att kunna leva ett självständigt och värdigt liv med goda levnadsvillkor.
139. Vilka personer kan få stöd enligt LSS?
Stöd kan ges till personer med utvecklingsstörning, autism, kognitiva funktionsnedsättningar efter hjärnskada samt stora och varaktiga fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar.
140. Hur ansöker man om LSS-insatser?
Personen ansöker själv hos kommunen genom en LSS-handläggare. Om personen är under 15 år eller inte kan ansöka själv kan anhöriga göra det.
141. Vilka stödinsatser kan ges enligt LSS?
Stödinsatser kan vara personlig assistans, ledsagarservice, kontaktperson, avlösarservice, bostad med särskild service eller daglig verksamhet.
142. Vem ansvarar för att besluta om LSS-insatser?
Kommunen ansvarar för att utreda behov och besluta om vilka LSS-insatser som ska beviljas till den sökande.
143. Vad händer med LSS-stöd efter 65 års ålder?
Om en person har beviljats LSS-insatser före 65 års ålder får stödet behållas även efter 65, enligt reglerna i lagen.