Detta informationsinlägg sammanfattar de frågor och svar som ingår i kunskapstestet. Texten kan användas för repetition och självstudier inför prov. Innehållet är uppdelat i tydliga avsnitt som motsvarar testets frågor.

Pröva dina kunskaper:
👉 Gör kunskapstestet här

1. Hur påverkar det naturliga åldrandet lungfunktionen? (4 faktorer)
1. Bröstkorgen blir stelare och lungvävnaden blir svagare och mindre elastisk.
2. Lungorna får mindre utrymme och det blir mindre syre i blodet.
3. Andningen kan bli snabb och ytlig.
4. Flimmerhåren i luftvägarna arbetar sämre och hostreflexen blir svagare, vilket ökar risken för lunginflammation.

2. Vad ingår i cirkulationsorganen? (2 delar)
1. Hjärtat.
2. Blodkärlen (artärer, vener och kapillärer).

3. Hur hänger tryckreceptorerna i blodkärlen ihop med att muskelfibrerna i artärväggen minskar? Vad kan det leda till? (3 konsekvenser)
1. Artärerna blir stelare och mindre elastiska.
2. Tryckreceptorerna reglerar blodtrycket sämre.
3. Det kan leda till högt blodtryck eller yrsel vid lågt blodtryck.

4. Vad betyder det att det blir obalans i skelettets uppbyggande och nedbrytande celler? Hur påverkar det personen? (3 effekter)
1. Nedbrytningen av ben går snabbare än uppbyggnaden.
2. Bentätheten minskar och skelettet blir svagare.
3. Risken för benskörhet och benbrott ökar.

5. Vad menas med att muskelfibrerna atrofierar hos äldre personer? Vilka fibrer påverkas mest? (3 punkter)
1. Muskelfibrerna blir mindre och svagare.
2. Muskelmassan minskar och styrkan försämras.
3. Snabba muskelfibrer atrofierar mest.

6. Hur hänger nedsatt specifikt försvar ihop med ökad risk för cancer? (3 faktorer)
1. Immunförsvaret blir sämre på att upptäcka förändrade celler.
2. Färre cancerceller förstörs i tid.
3. Risken för cancer ökar.

7. Varför minskar hjärnans vikt vid åldrande? (3 orsaker)
Hjärnans vikt minskar eftersom antalet nervceller minskar och hjärnvävnaden tillbakabildas. Minskad blodförsörjning kan också bidra till denna process.

8. Vad är tarmludd och vilken funktion har det? (2 punkter)
1. Små utskott i tunntarmen.
2. Ökar ytan så att näring kan tas upp effektivt.

9. Hur påverkas magsäcken av åldrandet? (2 effekter)
1. Produktionen av magsaft minskar.
2. Surhetsgraden i magsäcken minskar, vilket gör att bakterier lättare överlever och ökar risken för infektioner.

10. Hur påverkar åldrandet urinorganen? (4 förändringar)
1. Njurarnas funktion minskar, vilket försämrar filtrering och utsöndring av avfallsämnen. 2. Urinblåsan rymmer mindre och töms oftare.
3. Ringmuskeln blir svagare och kan ge läckage.
4. Prostatan kan förstoras hos män och försvåra tömning.

11. Varför har människan hud och slemhinnor och vad händer när de åldras? (4 punkter)
1. Skyddar kroppen mot bakterier och skador.
2. Huden blir torrare och mindre elastisk.
3. Sårläkning tar längre tid.
4. Risken för trycksår ökar.

12. Vad händer om hormonsystemet inte fungerar? (3 konsekvenser)
1. Balansen i kroppen störs.
2. Ämnesomsättning och energi påverkas.
3. Humör och organfunktion kan förändras.

13. Hur påverkar åldrandet sinnesorganen? (2 förändringar)
1. Synen försämras när linsen blir stelare, förlorar förmåga ändra form. Mindre ljus släpps in i ögat.
2. Hörseln försämras eftersom sinnesceller i innerörat minskar. Det blir svårare att urskilja olika ljud.

14. Hur påverkar åldrandet könsorganen och sexualiteten? (4 förändringar)
1. Östrogen minskar hos kvinnor och slemhinnor blir torrare.
2. Testosteron minskar hos män.
3. Erektion kan bli svårare att uppnå.
4. Sexualiteten finns kvar men påverkas av hälsa och psykiskt mående.

15. Vad innebär psykologiskt åldrande? (4 aspekter)
1. Förändringar i tankar och minne.
2. Inlärning kan gå långsammare.
3. Erfarenhet och kunskap ökar.
4. Emotionell stabilitet och livsvisdom kan utvecklas.

16. Vad händer i det sociala åldrandet? (4 faktorer)
1. Roller i samhället förändras.
2. Sociala nätverk kan minska eller förändras.
3. Relationer till familj och vänner påverkar livet.
4. Samhällets stöd blir viktigt.

17. Vad innebär socialt, kulturellt och existentiellt perspektiv? (3 delar)
1. Socialt perspektiv – relationer, roller och nätverk i samhället.
2. Kulturellt perspektiv – hur olika kulturer ser på åldrande, hälsa och sjukdom.
3. Existentiellt perspektiv – frågor om livets mening, identitet och döden.

18. Vad menas med att äldre kan uppvisa en otydlig och diffus symtombild vid infektioner? Ge några exempel.
Äldre kan få en otydlig och diffus symtombild vid infektioner, vilket betyder att typiska tecken som hög feber och tydlig lokal smärta kan saknas. I stället kan man se trötthet, förvirring, fall, sämre aptit, oro eller allmän försämring.

19. Vilka symtom kan finnas vid lunginflammation?
Vid lunginflammation kan man ha hosta, feber, andfåddhet, slembildning, bröstsmärta, trötthet och ibland förvirring hos äldre.

20. Vad är KOL? Varför kan det pipa och väsa från luftrören om en person har KOL?
KOL är en kronisk lungsjukdom där luftrören blir trängre och inflammerade, vilket gör det svårare att andas. Sjukdomen ger ofta hosta, slem och andfåddhet. Då pressas luften genom smala luftvägar, vilket gör att det kan pipa och väsa.

21. Varför erbjuds influensa­vaccin och pneumokock­vaccin till äldre?
Äldre erbjuds influensa- och pneumokockvaccin eftersom infektionsförsvaret ofta är svagare med stigande ålder och risken för svår sjukdom, lunginflammation, sjukhusvård och död ökar.

22. Vad är akut hjärt­svikt/lungödem?
Akut hjärtsvikt/lungödem innebär att hjärtat plötsligt inte orkar pumpa effektivt, så att vätska samlas i lungorna. Det ger ofta svår andnöd, rosslighet och ångest.

23. Vilka sjukdomar kan högt blodtryck leda till?
Högt blodtryck kan leda till bland annat stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt, njurskador och kärlskador.

24. Hur kan en stroke påverka livet för den som drabbas?
En stroke kan påverka livet mycket genom förlamning, talsvårigheter, minnes- eller koncentrationsproblem, trötthet, känslomässiga förändringar och behov av hjälp i vardagen.

25. Vad fattas vid Parkinsons sjukdom och hur visar det sig?
Vid Parkinsons sjukdom fattas främst dopamin i hjärnan. Det visar sig som skakningar, stelhet, långsamma rörelser, sämre balans och ibland mimikfattighet.

26. Vad innebär artrosskola?
Artrosskola innebär utbildning och stöd till personer med artros om sjukdomen, träning, smärthantering, hjälpmedel och hur man kan minska besvär i vardagen.

27. Hur hänger fallrisk ihop med frakturer?
Hög fallrisk ökar risken för frakturer, särskilt hos äldre som ofta också har skörare skelett, till exempel osteoporos. Ett fall kan därför lättare ge höftfraktur eller andra benbrott.

28. Vad menas med res-urin, residualurin?
Residualurin, eller res-urin, är den urin som finns kvar i urinblåsan efter att man har kissat.

29. Förklara vad skillnaden är mellan metoderna KAD och RIK.
KAD är en kvarliggande kateter som sitter i urinblåsan hela tiden. RIK är ren intermittent kateterisering, där man tömmer blåsan med kateter vid behov och sedan tar bort den direkt.

30. Vad är senkomplikationer vid diabetes?
Senkomplikationer vid diabetes är skador som utvecklas över tid, till exempel på ögon, njurar, nerver, hjärta och blodkärl. De kan ge sämre känsel, sår, synproblem och ökad risk för hjärt-kärlsjukdom.

31. Hur tror du att livet påverkas för den som drabbas av demenssjukdom?
Demenssjukdom påverkar ofta livet genom sämre minne, orientering, omdöme och förmåga att klara vardagliga aktiviteter. Personen kan bli mer beroende av stöd och även anhöriga påverkas mycket.

32. Vad menas med att kartlägga funktions­nedsättning vid demenssjukdom?
Att kartlägga funktionsnedsättning vid demens betyder att bedöma vad personen klarar och inte klarar i vardagen, till exempel minne, språk, orientering och ADL (aktiviteter i dagliga livet) som att äta, tvätta sig och klä sig.

33. Vad betyder BPSD?
BPSD betyder beteendemässiga och psykiska symtom vid demens.

34. Hur kan BPSD visa sig?
BPSD kan visa sig som aggressivitet, oro, vandrande, hallucinationer, ångest, depression, sömnstörning och störd dygnsrytm.

35. Vad är konfusion och hur kan konfusion behandlas?
Konfusion är ett akut förvirringstillstånd med störd uppmärksamhet, desorientering och ofta växlande symtom. Behandling handlar främst om att hitta och behandla orsaken, till exempel infektion, smärta, läkemedel, vätskebrist eller förstoppning, samt skapa lugn och trygg miljö.

36. Depression och självmord, hur kan det hänga ihop?
Depression kan ge hopplöshet, meningslöshet och stark psykisk smärta, vilket kan öka risken för självmordstankar och självmord.

37. Vad är symtomen vid GAD, generaliserad ångest?
Symtom vid GAD är långvarig och svårkontrollerad oro, rastlöshet, spändhet, sömnsvårigheter, koncentrationssvårigheter, trötthet och ibland hjärtklappning eller magbesvär.

38. Hur kan GAD behandlas?
GAD kan behandlas med samtalsbehandling, särskilt KBT, ibland läkemedel som SSRI, samt stöd med sömn, struktur, stressminskning och fysisk aktivitet.

39. Vad menas med att man ska ha en helhetssyn på personen?
Att man ser hela människan och inte bara sjukdomen eller ett enskilt problem. Man tar hänsyn till personens fysiska, psykiska, sociala och kulturella situation, behov, vanor, önskemål och resurser. Det innebär också att vård och omsorg planeras utifrån en helhetsbedömning, med delaktighet, självbestämmande, samordning och respekt för integritet och värdighet.

40. Beskriv det naturliga åldrandet.
Det naturliga åldrandet är en normal biologisk process där kroppens organ och funktioner gradvis förändras. Muskelmassa, styrka, balans, syn, hörsel, reaktionsförmåga och elasticitet i hud, lungor och blodkärl minskar. Skelettet blir skörare, leder stelare, njurarnas funktion försämras och matsmältningen går långsammare. Minnet och inlärningen kan bli något långsammare, men åldrande i sig är inte samma sak som sjukdom.

41. Varför är det viktigt med en läkemedelsgenomgång?
Det är viktigt för att säkerställa att läkemedelsbehandlingen är korrekt och säker. Vid en läkemedelsgenomgång bedömer läkaren om läkemedlet fortfarande behövs, om det är rätt läkemedel, rätt form och rätt dos, om nya sjukdomar påverkar behandlingen, om det finns interaktioner och om personen har biverkningar. Regelbundna genomgångar minskar risken för biverkningar, fallolyckor och läkemedelsförgiftning.

42. Interaktioner av läkemedel, vad innebär det?
Det innebär att läkemedel påverkar varandra när de används samtidigt. Effekten kan bli starkare, svagare eller förändrad, vilket kan ge sämre behandling eller ökad risk för skador och biverkningar.

43. Blodtrycksfall kan vara en biverkning av läkemedel. Vad menas med biverkning?
En biverkning är en oönskad eller negativ effekt av ett läkemedel som uppstår när man använder det. Exempel hos äldre kan vara blodtrycksfall, yrsel, muntorrhet, förstoppning, dåsighet eller fallolyckor.

44. Vad är komplexa behov för något?
Komplexa behov betyder att en person har flera olika behov samtidigt som hänger ihop och kräver samordnade insatser. Det kan handla om flera sjukdomar, nedsatt rörelseförmåga, sämre syn eller hörsel, behov av hjälp med läkemedel, nutrition, hygien, rehabilitering och socialt stöd. Personen behöver ofta hjälp från flera olika yrkesgrupper.

45. Försämrad hostreflex, vad innebär det och hur kan det påverka en äldre person?
Försämrad hostreflex betyder att personen har svårare att hosta upp slem, matrester eller sådant som hamnar fel i luftvägarna. Hos äldre kan det göra att lungorna inte hålls rena lika bra och öka risken för luftvägsinfektioner och lunginflammation. Därför är det viktigt med rätt sittställning, andning och att vara uppmärksam vid måltider.

46. Hur kan du arbeta som vårdpersonal för att den äldre personen ska få vård och omsorg med god kvalitet?
Jag kan arbeta personcentrerat och se hela människan, lyssna på den äldre och ge tydlig information. Jag behöver göra riskbedömningar, förebygga fall, trycksår, undernäring och ohälsa i munnen, följa upp åtgärder och dokumentera förändringar. Jag ska också samverka med sjuksköterska, läkare, arbetsterapeut och fysioterapeut, uppmärksamma biverkningar och andra problem i tid, stödja personens egna förmågor och skapa trygghet, kontinuitet, delaktighet och värdighet.

47. Vad menas med näringsbehov?
Näringsbehov betyder att kroppen behöver få i sig rätt mängd näring varje dag för att fungera. I materialet står att kroppen behöver kolhydrater, fett, protein, vitaminer, mineraler, spårämnen och vätska. Äldre har ofta mindre energibehov, men lika stort behov av näringsämnen.

48. Basalt energibehov – vad är det?
Basalt energibehov är den energi kroppen behöver även i vila för att klara sina grundläggande funktioner, till exempel hjärtslag, andning och tarmrörelser.

49. Vad är det för skillnad på undernärd och felnärd?
Undernäring betyder att personen får i sig för lite energi. Felnäring betyder att det finns en obalans mellan energi och näringsämnen, alltså att kosten inte har rätt sammansättning även om personen äter.

50. Vilka näringsämnen innehåller grönsaker?
Utifrån materialet innehåller grönsaker framför allt vitaminer, mineraler, kostfibrer och antioxidanter. De ingår också som en viktig del i tallriksmodellen och matcirkeln.

51. I vilka livsmedel finns det protein?
Protein finns bland annat i kött, fisk, ägg, mjölkprodukter, pålägg och baljväxter. I materialet nämns också energi- och proteinrika livsmedel som ägg, mjölk, kött- och fiskrätter.

52. Hur kan maten berikas för personer som behöver energirik mat?
Maten kan berikas genom att ge energi- och proteintät mat i liten mängd, till exempel extra mellanmål, energirik dryck som mjölk, yoghurt eller välling, smörgås med ägg och kaviar och gröt kokt på mjölk med margarin. Näringsdryck kan också användas som komplement.

53. Hur kan försämrad tandstatus påverka ätandet?
Försämrad tandstatus kan göra det svårt att tugga och ge smärta i munnen. Det kan leda till att personen äter mindre, får svårare att äta vanlig mat och riskerar undernäring.

54. Vad kan känselnedsättning i munhåla och svalg innebära vid ätandet?
Det kan innebära att personen känner maten sämre i munnen och svalget och därför får svårare att tugga och svälja säkert. Risken ökar då för att sätta i halsen eller att mat blir kvar i munnen.

55. Vilka risker kan finnas när en person äter?
I materialet nämns risker som att sätta i halsen, kvävning, undernäring, överätande, brännskador av varm mat och att personen äter eller dricker sådant som inte är mat.

56. Vad bör göras om en person har svårigheter med att äta, tugga och svälja?
Man bör uppmärksamma problemen, göra riskbedömning och vid behov använda ROAG när det gäller munhälsa. Maten kan behöva konsistensanpassas, till exempel till timbal, puré eller flytande kost. Personen kan också behöva ätstöd, hjälpmedel, stöd vid måltiden och kontakt med tandvård, sjuksköterska eller dietist.

57. Vad är viktigt att tänka på när man matar en person?
Det är viktigt att inte börja mata för tidigt, ha ögonkontakt, använda lugna rörelser, ge små portioner och aldrig tvinga in mat. Man ska också försöka stödja personens självständighet så långt det går.

58. Vad är viktigt att tänka på vid måltiden?
Måltiden ska vara god, trivsam, trygg och säker. Det är viktigt att ta hänsyn till personens önskemål, matvanor, portionsstorlek, sittställning och behov av stöd. Regelbundna måltider över dygnet är också viktiga.

59. Hur kan miljön underlätta för ätandet?
Miljön kan underlätta genom att vara lugn, trygg och utan störande ljud. Bra belysning, tydlig struktur och en trivsam måltidsmiljö kan öka aptiten och göra det lättare att äta.

60. Beskriv hur dukningen kan underlätta måltidssituationen.
Dukningen kan underlätta genom att vara tydlig och enkel. Materialet nämner kontraster med färger så att maten syns bättre, och att man bör undvika rörighet och mönstrade dukar som kan förvirra. En tydlig uppläggning av maten och anpassad bordsplacering gör också måltiden lättare.