Detta informationsinlägg sammanfattar de frågor och svar som ingår i kunskapstestet. Texten kan användas för repetition och självstudier inför prov. Innehållet är uppdelat i tydliga avsnitt som motsvarar testets frågor.

Pröva dina kunskaper:
👉 Gör kunskapstestet här

1. Vad menas med psykisk ohälsa hos äldre?
Psykisk ohälsa hos äldre betyder psykiska besvär eller sjukdomar, till exempel depression eller ångest.

2. Varför kan psykisk ohälsa bli vanligare med stigande ålder?
Äldre kan få svårare att hantera belastningar, särskilt om de också har sjukdomar, förluster eller sociala förändringar.

3. Vilka vanliga former av psykisk ohälsa tas upp hos äldre?
Framför allt depression och ångest, särskilt GAD.

4. Vad betyder GAD?
GAD betyder generaliserat ångestsyndrom.

5. Hur kan tidigare psykisk ohälsa påverka åldrandet?
Psykiska besvär tidigare i livet kan fortsätta eller återkomma i högre ålder.

6. Varför ökar risken för depression hos äldre?
Risken ökar vid sjukdom, funktionsnedsättning, ensamhet, förluster, pensionering och förändrad livssituation.

7. Hos vilka är depression vanligare, och hos vilka är självmord vanligare?
Depression är vanligare hos kvinnor, medan självmord är vanligare hos äldre män.

8. Vilka typer av depression tas upp?
Egentlig depression och dystymi.

9. Vad är egentlig depression?
Egentlig depression är en klinisk depression, inte bara vanlig sorg eller tillfällig nedstämdhet. Den varar i minst två veckor och påverkar ofta sömn, aptit, ork, glädje och förmågan att klara vardagen. Egentlig depression kan delas in i mild, medelsvår eller svår form.

10. Vad är dystymi?
Dystymi är en långvarig och mildare depression som varar i minst två år.

11. Vilka symtom kan äldre ha vid depression?
Vanliga symtom är nedstämdhet, hopplöshet, minskat intresse, trötthet, sömnproblem, aptitförändringar, oro och ibland självmordstankar. Depression kan också ge koncentrationssvårigheter och demensliknande symtom.

12. Vad betyder somatisering?
Det betyder att psykisk ohälsa visar sig som kroppsliga besvär, till exempel magont eller diffus värk.

13. Varför är självmordsrisken viktig att tänka på hos äldre?
Depression och hopplöshet kan öka suicidrisken, särskilt hos äldre män.

14. Varför kan suicidrisken öka i början av antidepressiv behandling?
Personen kan få mer energi innan stämningsläget har förbättrats.

15. Hur behandlas depression hos äldre?
Behandling kan vara samtalsterapi, KBT, läkemedel och ibland ECT vid svår depression.

16. Vad kan KBT hjälpa med vid depression och ångest?
KBT hjälper personen att förstå och förändra negativa tankar och beteenden.

17. Vad är ECT?
ECT är elbehandling som används vid svår depression och kan ge snabb effekt.

18. Hur lång tid tar det ofta innan antidepressiva läkemedel ger effekt?
Det kan ta minst tre veckor innan tydlig effekt märks.

19. Vilka läkemedel nämns vid depression och GAD?
SSRI, SNRI och Mirtazapin.

20. Hur verkar SSRI, SNRI och Mirtazapin?
SSRI påverkar serotonin, SNRI påverkar serotonin och noradrenalin. Mirtazapin kan vara särskilt hjälpsamt vid ångest och sömnproblem.

21. Vad kännetecknar ångest hos äldre?
Ångest kan ge ständig oro, inre spänning och sänkt livskvalitet.

22. Är GAD kopplat till särskilda situationer?
Nej, GAD är oftast inte knutet till en viss situation utan är mer ständig och svår att kontrollera.

23. Vilka symtom kan finnas vid ångest och GAD?
Vanliga symtom är överdriven oro, rädsla, irritation, koncentrationssvårigheter, sömnproblem, hjärtklappning, yrsel och spändhet.

24. Hur behandlas GAD?
Behandling kan vara KBT, avslappning, fysisk aktivitet, struktur i vardagen och ibland läkemedel som SSRI.

25. Vilka andra åtgärder kan hjälpa vid ångest?
Natur, djurkontakt, musik, sång, social gemenskap, taktil massage och tyngdtäcke kan ge lugn och trygghet.

26. Hur hänger ångest och depression ihop?
De förekommer ofta tillsammans och kan förstärka varandra.

27. Varför är tidig upptäckt av psykisk ohälsa viktig hos äldre?
Tidig upptäckt gör att personen kan få rätt bemötande och behandling i tid.

28. Vad betyder bemötande i detta sammanhang?
Bemötande handlar om hur man lyssnar, stödjer och möter personen med respekt, lugn och trygghet.

29. Hur kan omvårdnadspersonal stödja en äldre person med depression eller ångest?
Genom att lyssna, skapa trygghet, uppmuntra rutiner, social kontakt och aktivitet samt uppmärksamma förändringar i måendet.

30. Beskriv skillnaden mellan depression och ångest.
Depression ger främst nedstämdhet och hopplöshet, medan ångest främst ger oro och stark inre spänning.

31. Varför är fysisk aktivitet viktig vid depression och ångest?
Den kan minska oro, förbättra sömn och öka välbefinnandet.

32. Vilken diagnos kan Anna ha om hon är nedstämd, isolerar sig och tycker att livet känns meningslöst?
Det talar för depression.

33. Vilka symtom kan tyda på depression hos Anna?
Trötthet, dålig sömn, isolering, koncentrationssvårigheter och känsla av meningslöshet.

34. Vad menas med att Annas symtom kan vara somatisering?
Hennes psykiska besvär kan visa sig som kroppsliga problem, till exempel magont utan tydlig kroppslig orsak.

35. Ge exempel på två behandlingsmetoder som kan hjälpa Anna.
KBT och antidepressiva läkemedel.

36. Hur kan vårdpersonal bemöta Anna på ett bra sätt?
Med lugn, empati, bekräftelse och stöd i vardagen.

37. Vad är gerontologi?
Gerontologi är läran om det normala åldrandet.

38. Vad är geriatrik?
Geriatrik är läran om sjukdomar hos äldre.

39. Vad menas med att åldrande är en normal process?
Kroppen förändras gradvis med tiden, men åldrande är inte samma sak som sjukdom.

40. Vad påverkar hur en person åldras?
Arv, livsstil, sjukdomar och miljö påverkar åldrandet.

41. Vad menas med yngre-äldre och äldre-äldre?
Yngre-äldre är ofta personer 65–79 år. Äldre-äldre är personer från 80 år och uppåt.

42. Varför är det viktigt att se individen vid åldrande?
Alla åldras olika och har olika behov, vanor och resurser.

43. Vad innebär psykologiskt åldrande?
Tänkande och inlärning kan gå långsammare, men erfarenhet, kunskap och livsvisdom kan samtidigt öka.

44. Vad är semantiskt minne?
Det är minne för ord, fakta och kunskap som ofta finns kvar länge.

45. Vad händer i det sociala åldrandet?
Roller förändras, nätverk kan minska och relationer blir ofta extra viktiga.

46. Varför riskerar äldre att bli ensamma?
Nätverket kan bli mindre efter pension, sjukdom eller förlust av närstående.

47. Vad betyder socialt, kulturellt och existentiellt perspektiv i vården?
Socialt perspektiv handlar om relationer och roller, kulturellt om syn på hälsa och liv, och existentiellt om mening, identitet och död.

48. Varför är det viktigt att respektera sexualitet hos äldre?
Behov av närhet, integritet och relationer finns kvar hela livet, även om kroppen förändras.

49. Hur påverkas lungfunktionen av det naturliga åldrandet?
Bröstkorgen blir stelare, lungvävnaden mindre elastisk och andningen ofta ytligare. Hostreflexen och flimmerhåren fungerar också sämre, vilket ökar risken för infektioner.

50. Varför ökar risken för lunginfektion hos äldre?
Luftvägarna renas sämre när hostreflex och flimmerhår fungerar sämre.

51. Vad innebär försämrad hostreflex?
Personen har svårare att hosta upp slem eller sådant som hamnat fel i luftvägarna, vilket ökar risken för lunginflammation.

52. Vad ingår i cirkulationsorganen?
Hjärtat och blodkärlen.

53. Hur förändras cirkulationen med åldern?
Hjärtat pumpar svagare och blodkärlen blir stelare, vilket gör blodtrycksregleringen sämre.

54. Varför är blodtrycksfall vanligt hos äldre och vad kan det leda till?
Kroppen anpassar blodcirkulationen långsammare, vilket kan ge yrsel och ökad fallrisk.

55. Vad kan högt blodtryck leda till?
Till exempel stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt, njurskador och kärlskador.

56. Vad är akut hjärtsvikt eller lungödem?
Det betyder att hjärtat inte orkar pumpa effektivt så att vätska samlas i lungorna. Det ger ofta svår andnöd och rosslighet.

57. Hur förändras skelettet vid åldrande?
Nedbrytningen av ben går snabbare än uppbyggnaden, så skelettet blir skörare och risken för benskörhet ökar.

58. Hur påverkas musklerna med stigande ålder?
Muskelmassan minskar och muskelfibrerna blir svagare, särskilt de snabba muskelfibrerna.

59. Hur påverkas lederna vid åldrande?
Lederna blir ofta stelare och rörligheten minskar.

60. Varför är rörelse viktig för äldre?
Rörelse hjälper till att bevara styrka, balans, tarmfunktion och minska fallrisk.

61. Hur hänger fallrisk ihop med frakturer?
Hög fallrisk ökar risken för benbrott, särskilt hos äldre med skört skelett.

62. Hur förändras immunförsvaret med åldern?
Det blir svagare och reagerar långsammare, vilket ökar risken för infektioner och vissa sjukdomar.

63. Hur hänger nedsatt immunförsvar ihop med ökad cancerrisk?
Kroppen blir sämre på att upptäcka och förstöra förändrade celler i tid.

64. Varför är hygien extra viktig hos äldre?
Äldre får lättare infektioner och kan bli allvarligt sjuka snabbare.

65. Varför erbjuds äldre influensa- och pneumokockvaccin?
För att minska risken för svår infektion, lunginflammation, sjukhusvård och död.

66. Hur kan infektion visa sig otydligt hos äldre?
I stället för hög feber kan äldre bli trötta, förvirrade, falla mer, äta sämre eller bli allmänt försämrade.

67. Vilka symtom kan finnas vid lunginflammation?
Hosta, feber, andfåddhet, slem, trötthet, bröstsmärta och ibland förvirring.

68. Hur påverkas nervsystemet och hjärnan av åldrande?
Reaktionerna går långsammare och hjärnans vikt kan minska när nervceller och hjärnvävnad minskar.

69. Hur kan minnet förändras vid normalt åldrande?
Minnet och inlärningen kan bli långsammare, men det är inte samma sak som demens.

70. Hur påverkas aptit och matsmältning hos äldre?
Aptiten och matsmältningen blir ofta sämre, och tarmen arbetar långsammare.

71. Vad är tarmludd och vilken funktion har det?
Tarmludd är små utskott i tunntarmen som ökar ytan så att näring kan tas upp bättre.

72. Hur påverkas magsäcken av åldrandet?
Produktionen av magsaft minskar och surhetsgraden blir lägre, vilket kan öka risken för infektioner.

73. Varför är förstoppning vanligt hos äldre?
Tarmarna arbetar långsammare, personen rör sig ofta mindre och får ibland i sig för lite vätska eller fibrer.

74. Hur påverkar kost, vätska och aktivitet tarmfunktionen?
Fibrer, vätska och rörelse hjälper tarmen att arbeta bättre och gör avföringen mjukare.

75. Hur kan läkemedel orsaka förstoppning?
Vissa läkemedel, särskilt opioider, gör tarmen långsammare och avföringen hårdare.

76. Vilka symtom kan förstoppning ge?
Hård avföring, krystning, magont, uppblåsthet och känsla av ofullständig tömning.

77. Varför kan äldre ibland bli förvirrade vid förstoppning?
Smärta och obehag kan hos äldre visa sig som oro, förvirring eller förändrat beteende.

78. Varför är regelbundna toalettvanor viktiga?
De hjälper tarmens naturliga reflexer och minskar risken för förstoppning.

79. Vilka typer av läkemedel mot förstoppning finns?
Det finns bulkmedel, osmotiska medel, smörjande medel och tarmretande medel.

80. Hur förändras njurfunktionen och urinorganen med åldern?
Njurarna filtrerar sämre, urinblåsan rymmer mindre och töms oftare. Ringmuskeln kan bli svagare och prostatan kan förstoras hos män.

81. Vad är residualurin eller res-urin?
Det är urin som blir kvar i blåsan efter att man har kissat.

82. Varför är urinvägsinfektion vanligare hos äldre?
Urinvägarna och kroppens försvar fungerar sämre, och residualurin kan öka risken.

83. Vad är skillnaden mellan KAD och RIK?
KAD är en kvarliggande kateter som sitter kvar i blåsan. RIK innebär att man tömmer blåsan med kateter vid behov och tar bort den direkt.

84. Hur förändras huden och slemhinnorna med åldern?
De blir torrare, tunnare och mindre elastiska, och sårläkning går långsammare.

85. Varför läker sår långsammare hos äldre?
Hudens återhämtning och blodcirkulation blir sämre, vilket också ökar risken för trycksår.

86. Hur påverkas hormonsystemet med åldern?
Hormonproduktionen minskar gradvis och det kan påverka energi, ämnesomsättning, humör och organfunktion.

87. Hur påverkas sinnesorganen vid åldrande?
Syn och hörsel försämras ofta, vilket gör det svårare att uppfatta omgivningen.

88. Varför ökar fallrisken när sinnen och balans försämras?
Personen uppfattar omgivningen sämre och blir mer ostadig.

89. Hur påverkas könsorgan och sexualitet med åldern?
Hormoner minskar, slemhinnor kan bli torrare och erektion kan bli svårare, men sexualitet och närhetsbehov finns kvar.

90. Vad menas med helhetssyn på personen?
Det betyder att man ser hela människan och tar hänsyn till fysiska, psykiska, sociala och kulturella behov.

91. Vad är komplexa behov?
Det betyder att personen har flera behov samtidigt som kräver samordnade insatser från olika yrkesgrupper.

92. Varför är läkemedelsgenomgång viktig?
Den minskar risken för fel läkemedel, biverkningar, interaktioner, fall och läkemedelsförgiftning.

93. Vad betyder läkemedelsinteraktioner?
Det betyder att läkemedel påverkar varandra så att effekten kan bli starkare, svagare eller förändrad.

94. Vad är en biverkning?
En biverkning är en oönskad effekt av ett läkemedel, till exempel blodtrycksfall, yrsel eller förstoppning.

95. Hur kan vårdpersonal arbeta för god vård och omsorg hos äldre?
Genom personcentrerat arbete, riskbedömningar, observation, dokumentation och samarbete med andra yrkesgrupper.

96. Vad menas med näringsbehov?
Kroppen behöver rätt mängd energi, protein, fett, kolhydrater, vitaminer, mineraler och vätska för att fungera.

97. Vad är basalt energibehov?
Det är den energi kroppen behöver i vila för grundläggande funktioner som andning, hjärtslag och tarmrörelser.

98. Vad är skillnaden mellan undernäring och felnäring?
Undernäring betyder för lite energi. Felnäring betyder obalans mellan energi och näringsämnen.

99. Vilka näringsämnen finns särskilt i grönsaker?
Framför allt vitaminer, mineraler, fibrer och antioxidanter.

100. I vilka livsmedel finns protein?
Till exempel kött, fisk, ägg, mjölkprodukter och baljväxter.

101. Hur kan maten berikas för personer som behöver mer energi?
Genom energi- och proteinrik mat i liten mängd, extra mellanmål och näringsdryck vid behov.

102. Hur kan dålig tandstatus påverka ätandet?
Det kan göra ont att tugga och leda till att personen äter mindre och riskerar undernäring.

103. Vad kan känselnedsättning i mun och svalg innebära vid ätande?
Personen kan få svårare att tugga och svälja säkert, vilket ökar risken att sätta i halsen.

104. Vilka risker kan finnas när en person äter?
Till exempel kvävning, undernäring, brännskador av varm mat eller att personen får i sig sådant som inte är mat.

105. Vad bör göras om en person har svårt att äta, tugga eller svälja?
Problemen ska uppmärksammas och maten kan behöva konsistensanpassas. Personen kan också behöva hjälpmedel, ätstöd och kontakt med sjuksköterska, dietist eller tandvård.

106. Vad är viktigt att tänka på när man matar en person?
Ha ögonkontakt, ge små portioner, använd lugna rörelser och stöd personens självständighet så långt det går.

107. Vad är viktigt vid måltiden och i måltidsmiljön?
Måltiden ska vara trygg, trivsam och säker med lugn miljö, bra sittställning och hänsyn till personens vanor och önskemål.

108. Hur kan dukningen underlätta måltiden?
Tydlig och enkel dukning med kontraster gör det lättare att se maten och minskar förvirring.

109. Vad är KOL?
KOL är en kronisk lungsjukdom där luftvägarna blir trånga och inflammerade, vilket gör det svårt att andas.

110. Varför kan det pipa och väsa vid KOL?
Luften pressas genom smala luftvägar, vilket skapar pipande eller väsande ljud.

111. Vilka symtom är vanliga vid KOL?
Hosta, slem, andfåddhet och trötthet.

112. Varför blir personer med KOL ofta trötta och går ner i vikt?
Mycket energi går åt till andningen, och samtidigt kan aptiten vara sämre.

113. Varför är sittande kroppsläge viktigt vid KOL?
Det blir lättare för lungorna att arbeta och känslan av andnöd minskar.

114. Vilka omvårdnadsåtgärder är viktiga vid KOL?
Bra sittläge, andningsteknik, rörelse, stöd i vardagen och uppmärksamhet på infektioner och trötthet.

115. Vad fattas vid Parkinsons sjukdom och hur påverkar det kroppen?
Dopamin saknas i hjärnan, vilket gör rörelser långsamma, stela och ibland skakiga.

116. Hur påverkar Parkinson en persons dagliga liv?
Det kan bli svårt att gå, äta, klä sig och klara vardagliga aktiviteter.

117. Varför är rutiner och struktur viktiga vid Parkinson?
De minskar stress och gör vardagen lättare att planera och genomföra.

118. Varför har personer med Parkinson ökad fallrisk?
Balans och rörelseförmåga försämras, vilket ökar risken att snubbla eller falla.

119. Hur behandlas Parkinson?
Med läkemedel mot dopaminbrist och omvårdnad som motion, rutiner, balansstöd och stressminskning.

120. Vad är artrosskola?
Det är utbildning och stöd om artros, träning, smärthantering och hjälpmedel.

121. Vad är diabetesens senkomplikationer?
Det är skador som utvecklas över tid i till exempel ögon, njurar, nerver, hjärta och blodkärl.

122. Vad är demens?
Demens är ett samlingsnamn för sjukdomar som skadar hjärnan och påverkar minne, språk, tänkande och orientering.

123. Är demens en del av normalt åldrande?
Nej, demens är en sjukdom och inte en normal del av åldrandet.

124. Vilka funktioner påverkas ofta vid demens?
Minne, språk, problemlösning, orientering, omdöme och personlighet kan påverkas.

125. Hur länge ska symtom finnas för att demensdiagnos ska kunna ställas?
Symtomen ska oftast ha funnits i minst sex månader.

126. Vilka tecken krävs för demensdiagnos?
Försämrat minne, tydlig försämring från tidigare nivå och nedsatt förmåga i vardag eller socialt liv.

127. Vad betyder afasi, agnosi, apraxi och exekutiva svårigheter?
Afasi är språkproblem, agnosi att inte känna igen saker, apraxi svårighet att utföra handlingar och exekutiva svårigheter problem med planering och organisering.

128. Vad är ADL?
ADL betyder aktiviteter i dagligt liv, till exempel att äta, tvätta sig och klä sig.

129. Vad kännetecknar begynnande eller mild demens?
Personen får sämre minne, svårare med planering, språk och orientering men klarar fortfarande mycket själv.

130. Vad kännetecknar medelsvår demens?
Minnesproblemen förvärras och personen får större svårigheter med språk, igenkänning, handlingar och ADL.

131. Vad kännetecknar svår demens?
Personen kan förlora talförmåga och ADL-förmåga, bli inkontinent, sängbunden och behöva vård dygnet runt.

132. Beskriv skillnaden mellan mild, medelsvår och svår demens.
Vid mild demens klarar personen mycket själv, vid medelsvår behövs mer tillsyn och stöd, och vid svår demens krävs omfattande vård hela dygnet.

133. Vad är typiskt för Alzheimers sjukdom?
Minnesnedsättning, språkproblem och orienteringssvårigheter är vanliga tidiga symtom.

134. Vad orsakar Alzheimers enligt texten?
Nervcellsdöd, plack, tangles och minskat acetylkolin.

135. Vad är typiskt för vaskulär demens?
Ofta ses plötslig eller stegvis försämring, tröghet och gångsvårigheter.

136. Vad kan orsaka vaskulär demens?
Stroke, blödningar eller skadade blodkärl i hjärnan.

137. Vad är blanddemens?
Det är en kombination av Alzheimers sjukdom och vaskulär demens.

138. Vad är typiskt för frontallobsdemens?
Personlighetsförändring, rastlöshet, aggression och bristande sjukdomsinsikt.

139. Vilka delar av hjärnan påverkas vid frontallobsdemens?
Pannloberna och tinningloberna.

140. Vad är typiskt för Lewykroppsdemens?
Synhallucinationer, varierande uppmärksamhet, störd drömsömn och parkinsonliknande symtom.

141. Vad orsakar Lewykroppsdemens?
Lewykroppar, alltså proteinansamlingar som leder till nervcellsdöd.

142. Hur utvecklas Parkinsons sjukdom med demens?
Först kommer parkinsonsymtom som stelhet och skakningar, senare tillkommer demenssymtom.

143. Varför påverkar minnesstörningar vardagen så mycket?
Minnet behövs i nästan alla vardagliga aktiviteter, till exempel mat, mediciner och orientering.

144. Hur påverkar olika demenssjukdomar hjärnan och symtomen?
Olika delar av hjärnan skadas, därför ser symtomen olika ut vid olika demenssjukdomar.

145. Hur påverkas livet av demenssjukdom?
Personen blir ofta mer beroende av stöd i vardagen, och även anhöriga påverkas mycket.

146. Vad menas med att kartlägga funktionsnedsättning vid demens?
Det betyder att bedöma vad personen klarar och inte klarar i vardagen, till exempel minne, orientering och ADL.

147. Vad ingår i en basal demensutredning?
Anamnes, blodprover, kognitiva tester och ADL-bedömning.

148. Var görs en basal demensutredning oftast?
Vanligen i primärvården.

149. Vilka tester nämns i basal demensutredning?
Mini Mental Test, klocktest och ADL-bedömning.

150. Vad ingår i en utvidgad demensutredning?
Till exempel neuropsykologiska tester, magnetkamera, SPECT, lumbalprov och social utredning.

151. Var görs en utvidgad demensutredning oftast?
Vanligen på specialistnivå.

152. Varför kompletterar primärvård och specialistvård varandra vid demensutredning?
Primärvården gör den grundläggande bedömningen, medan specialistvården behövs vid oklara fall eller mer avancerade undersökningar.

153. Varför är anhöriga viktiga vid utredning och vård av demens?
De märker ofta tidiga förändringar och kan beskriva vanor, beteende och vad som skapar trygghet.

154. Vad betyder BPSD?
BPSD betyder beteendemässiga och psykiska symtom vid demens.

155. Hur kan BPSD visa sig?
Till exempel som aggressivitet, oro, vandrande, hallucinationer, ångest, depression och sömnstörningar.

156. Varför kan BPSD uppstå?
Det kan bero på hjärnskador men också på smärta, stress, hunger, trötthet, för många intryck eller svårighet att förstå omgivningen.

157. Hur kan personal förebygga eller minska BPSD?
Med lugnt bemötande, tydliga rutiner, enkla instruktioner och genom att hitta orsaker som smärta, hunger eller behov av toalett.

158. Vad är BPSD-registret?
Det är ett nationellt register som används för att följa, analysera och minska BPSD.

159. Vad är en individuell bemötandeplan?
Det är en plan där stödet anpassas efter personens behov, vanor och levnadsberättelse.

160. Varför är levnadsberättelsen viktig vid demens och BPSD?
Den hjälper personalen att förstå personen bättre och ge ett tryggare, mer personcentrerat bemötande.

161. Varför behöver personer med demens olika mycket stöd?
Sjukdomen utvecklas i olika faser och påverkar funktionerna mer med tiden.

162. Vad händer ofta med orienteringsförmågan vid demens?
Den försämras, så personen kan få svårt att hitta rätt i tid och rum.

163. Vad är konfusion?
Konfusion är ett akut förvirringstillstånd med störd uppmärksamhet och desorientering.

164. Hur behandlas konfusion?
Man behöver hitta och behandla orsaken, till exempel infektion, smärta, läkemedel eller vätskebrist, och samtidigt skapa lugn och trygghet.

165. Vilka konsekvenser kan svår demens få för fysisk hälsa?
Svårt att äta, dricka, svälja och röra sig kan leda till undernäring, uttorkning, fall, trycksår och infektioner.

166. Hur skiljer sig Lewykroppsdemens från Alzheimers sjukdom?
Vid Alzheimers kommer minnesstörningar ofta tidigt, medan Lewykroppsdemens oftare ger hallucinationer, sömnstörningar, fall och parkinsonliknande symtom tidigt.